Jag och mina kompisar!

Nu är min kompis Muffins här igen!
Det ska bli roligt att leka med henne nästan en hel vecka :)

Annars leker jag ofta med min lillmatte Jenny. Hon är också min kompis!
Hon skötte mig också då matte och husse var i Berlin. Hon är jättesnäll!

På bättringsvägen?

Idag är jag lite piggare :)

Två dagar spydde jag av medicinen och min specialmat, men nu verkar magen ha lugnat ner sig! *peppar, peppar*

Igår var jag väldigt trött, sov mest hela tiden.
Matte blev nästan orolig, men för att lugna henne så lekte jag lite på kvällen för att visa henne att ännu finns det liv i mig.

I natt har jag också varit rätt pigg och hittat på en del hyss: dragit ner kläder och andra saker som jag kommit åt! :)

Utomhus orkar jag inte leka så mycket, men det kanske blir bättre det också så småningom.

Veterinären igen!

Så var det dags för ett nytt veterinärbesök.
Matte sprang först efter mig med en soppslev hela dagen. Hon talade nånting om ett "urinprov" och jag fick inte ens kissa i lugn och ro.

Sen for vi till veterinären. Jag fick sitta i framsätet på bilen. Lillmatte Jenny var också med.
Veterinären gav mig medicin som jag ska äta i två veckor.
Jag har nog märkt att matte gömmer den i maten ...

Dessutom ska jag äta specialmat - åtminstone en tid framåt.
Jag hade nånting som veterinären kallade "kristaller i urinen" och då måste man tydligen äta specialmat för att lösa upp kristallerna.

Om två veckor ska jag på ny koll till veterinären - hoppas jag är frisk då!

Äntligen!!!

Min husse och matte har varit borta länge, länge ... flera dagar och nätter ... :(
Jag har letat efter dem hela tiden och överallt, men de har varit spårlöst försvunna!

Så igår - äntligen - kom de hem med bilen.
Jag skyndade mig att hoppa upp i bilen så att jag säkert skulle få följa med ifall de skulle smita bort igen!
Jätteglad blev jag :)
Det blev också lillhusse som tittar fram bakom mig på bilden!

Hundar och hundar

De säger att jag har blivit stor och duktig flicka :)
Jag går t.ex. duktigt på våra promenader - både med och utan koppel.
De senaste promenaderna har jag faktiskt träffat några hundar: först en tax som bara skällde åt mig ... lät faktiskt lite elak, tyckte jag ...
Igår lekte jag en stund med en som kanske kunde vara en älghund. Helt skojig typ, men kanske lite slö.

Idag stötte jag på en cavalier king charles spaniel, men den var lite rädd för andra hundar - den lekte helst med katter. Det hjälpte inte fastän jag försökte charma henne.

På bilden leker jag med min vän Muffins :)

Bloggtorka!

Jag är nog ingen blogghund i alla fall ... det blir lite långt mellan uppdateringarna :)

Mycket har hänt sedan sist.
Jag fick en spricka i benet på morsdag och var sjukskriven i flera veckor efteråt.
Knappt två veckor gick jag på tre ben, men sedan började det sjuka benet bli bättre så småningom.
Nu är jag helt återställd!

Jag har också upplevt nya saker under sommarlovet.
Först sov jag två nätter i husvagn.
Det gick bra och alla sade att jag var jätteduktig.
... men varmt var det överallt ...

Förra veckan for jag med min flock till Åland.
Bilresan ner till Åbo var lite lång, men jag sov mest hela tiden i baksätet.
Det var roligt att åka båt också: många nya människor och spännande lukter.
Bäst av allt tyckte jag i alla fall om stugan på Åland - helt perfekt för en liten hund!
(Bilden är från ett café i Mariehamn. Det var så hett i solen så jag sökte skugga under ett bord!)

... nu har jag varit ut på promenad och ska sova en stund.

Vardagsmys

Bästa stället att mysa och sova på är nog definitivt soffan.

Allra skönast blir det om man får gosa in sig bland soffkuddarna - där trivs jag :)
Ibland rusar jag också fram och tillbaka i soffan så hårt jag kan, det är också roligt!

Orka blogga!

Det är svårt att hinna med bloggandet då det finns så mycket nya saker att upptäcka varje dag.

Mina människor är snälla: de bygger fina hinder åt mig vid några dörröppningar - det blir ju mycket roligare att gå in på det viset :)

Jag har också blivit en riktig utelivshund ... snön smälter och gården blir större och större. Det är otroligt spännande, tycker jag.

Nu ska jag sova en stund.

En spännande dag

Idag var jag och hälsade på en tant som hette "veterinär". Jag åkte dit i mattes bil och satt snällt i framsätet.

Hon var ganska snäll och jag fick stå på hennes bord. Sen bjöd hon på godis och jag åt så många jag bara hann. Hon hade en grej som hon stack mig i nacken med, men det gjorde inte ont alls.

Om en månad ska vi dit på nytt - hoppas jag får godis då också :)

Jag tror jag har vuxit!

Det känns precis som om jag har vuxit.
Det går lättare för varje dag att hoppa upp i soffan - mina ben har liksom blivit längre.
Hur har nu det gått till?

Jag har också börjat ta längre promenader i kopplet. Det är inte ens så farligt längre, utom då det kommer bilar förstås - då skuttar jag upp i snödrivan vid kanten.

Annars är mina dagar som förr: bus varvat med sömn - och lite mat däremellan :)

Jag tycker inte om vägar!!!

Att gå i koppel måste nog vara det värsta som finns!

Jag försöker springa undan varje gång matte tar fram kopplet, men hon lyckas alltid leta upp mig.
Konstigt.
Sen går vi ner till vägen. Det är riktigt kusligt.
Där kör stora bilar, det är mycket ljud och konstiga lukter.
Jag vill inte!
Jag försöker sätta mig på baken eller vända tillbaka hem, men jag sitter ju fast i det eländiga kopplet.

Nu har matte börjat ta med godis då vi är ute på promenad.
En liten tröst är det ju - men roligt är det inte!

Ett litet busfrö

I natt var jag på bushumör igen, men blev tvungen att leka helt ensam.
Det blev snabbt tråkigt så jag gick och lade mig igen.

På morgonen gick jag på långpromenad med matte - en halv kilometer minst!
Ibland gick jag fint i kopplet, men ibland satt jag mig ner mitt på vägen bara för att visa att jag nog har en egen vilja.

Det är annars roligt med helger, då är många hemma och jag får gå ut ofta och har alltid någon att busa med.

Matte höll på med något skojigt som hon kallade "träna" - det var jätteroligt att vara med och hoppa på henne! Hoppas hon gör det snart igen :)

Extra trött idag!

Idag har jag faktiskt sovit mycket, precis som förra natten. Gäääsp ...

Jag tror också att jag så småningom börjar förstå varför det finns tidningar överallt på golvet. Mycket praktiskt: det blir ju kallt om tassarna att gå ut i snön jämt och ständigt.

Jag har också blivit superduktig på att hoppa upp i soffan. Jag begriper inte varför någon hela tiden lyfter ner mig därifrån, de borde ju bli glada över mina framsteg istället!

Fullt upp

Det är jobbigt att vara liten valp!

Idag har jag haft fullt upp igen: jag har lekt och sovit och ätit och använt golven som toalett :)
Tyckte jag orkade hålla igång riktigt bra fastän jag bara sov lite i natt.

Jag fick besök också: Johanna och Muffins och Jens!
Muffins stannade hos oss nästan hela dagen. Hon är jättestor och rolig att leka med och hoppa på.
Jag förstår bara inte varför hon springer sin väg hela tiden. Det blir jobbigt att springa efter.

Nu har de åkt hem så nu ska jag sova en stund. Då orkar jag kanske vara uppe i natt igen.

Inget foto idag

eftersom matte inte har lyckats ladda upp något.

Gårdagens stora nyhet var att jag lyckades hoppa upp i soffan alldeles själv! Jag trodde alla skulle bli glada, men det verkade de inte bli. Konstigt.

I natt sov jag i alla fall duktigt.
Jag gick bara upp ett par gånger för att kolla ifall någon ville komma upp och leka, men då ingen steg upp gick jag och lade mig igen.

Idag har jag varit ute och lekt mycket i snön. Tog också min första långpromenad till postlådan :)

Nu ska jag hitta på mera bus!

Varm i kläderna

Jag tycker jag börjar känna mig riktigt hemmastadd här i Rejpelt.

Igår fick jag vara tillsammans med hela min människoflock hela dagen. Det kändes bra: det fanns alltid någon famn att vara i eller någon att busa med.

Mina upptäcktsfärder ute på gården blev också längre och längre. Det verkar finnas mycket spännande runt knuten.

Jag var också på födelsedagskalas till fammo.
Där träffade jag Muffins - den största hund jag sett i hela mitt liv!
Henne skulle jag gärna ha som kompis, men hon verkade tycka jag var liten och barnslig.
Det gick i alla fall lite bättre då hon kom hem till oss.
Jag tror nog att vi blir bästisar så småningom!

I natt var jag så trött att jag inte orkade vara upp och busa så ofta.
Jag gick och lade mig vid elvatiden. Klockan tre steg jag upp och försökte hitta någon att leka med, men så småningom var jag tvungen att ge upp - ingen var på bushumör!

Sen sov jag ända till klockan sex.
Nu har jag morgonbusat :)

Nattsudd

Jag somnade snällt i min egen säng vid elvatiden igår.
Mjukt och skönt :)

Ett par timmar senare vaknade jag och märkte att alla mina människor hade försvunnit.
Jag började förstås gråta högt och olyckligt.
Efter en stund kom matte upp - jisses så glad jag blev! Hon fick många blöta pussar och jag dansade glädjedansar runt henne. Jag var inte ensam i huset i alla fall!

Då matte gick och sova igen följde jag efter henne för att se vart hon försvann.
Nu hade jag möjlighet att hålla åtminstone ett par av mina människor under uppsikt resten av natten.
Jag låg ibland i min säng, ibland bredvid människornas säng och ibland under den.
Nån gång grät jag lite så att de inte skulle glömma bort mig.

Jag förstår verkligen inte varför matte och husse såg så trötta ut då det blev morgon ...?!

Nu har jag kommit hem!

Oj en sån händelserik dag!

Morgonen började med att jag vaknade som vanligt runt sextiden. Lekte med moster Dina och syster Tyyne ... resten av syskonen har försvunnit på något konstigt sätt ... Gömmer de sig eller?

Lite senare dök det upp några personer som jag inte minns om jag sett tidigare. Jag hälsade glatt förstås, gosade i famen, slickade och pussade så mycket jag orkade.

Efter nån timme gick vi alla ut på gården och plötsligt innan jag visste ordet av så satt jag i en famn i en bil på väg mot det okända.

Resan tog länge, länge, länge.
Lillmatte Jenny tog bra hand om mig så jag var bara lite, lite ledsen och rädd ibland.

Sen kom vi då fram till mitt nya hem: då blev jag glad!
Det var massor med nya saker att se och upptäcka och svansen viftade så att jag nästan fick träningsvärk i den.

Jag tycker nästan att dethär känns som första dagen på mitt nya liv :)